Coronakrisen – detta måste göras nu!

Grundläggande förutsättningar – skydda sjukvårdspersonal!

2020-03-17

Det är sjukvårdshuvudmännens uppgift att upprätthålla en fungerande krissjukvård och en av de mest grundläggande förutsättningarna är att skydda sjukvårdens personal. Regionerna måste se sjukvårdens kapacitet och motståndskraft som en angelägenhet för hela landet och inte utifrån regiongränser. Regeringen bör därför se till att ett enhetligt regelverk kommer till och, som finansministern sade i går, även skjuta till pengar för att underlätta krisen.

Utgångsläget för att hantera en coronakris är inte det bästa!

Under den senaste tiden har sjukhusvården, framförallt akutsjukhusen, satts under finansiell press. Hälso- och sjukvården ska självklart utvecklas och förändras, men att tro att man kan bygga en fungerande primärvård genom att börja med neddragningar eller varsel på akutsjukhusen är oerhört cyniskt.

Utgångsläget för att hantera en coronakris är alltså inte det bästa och nu ser man hur vitt skilda beslut tas i de olika regionerna för att få bukt med infektionen. Detta visar på svagheten i 21 självstyrande regioner. Vi måste skapa solidariska och enhetliga regler och en långsiktig plan framåt.

Riskgrupper för allvarlig sjukdom i corona

Det är främst äldre och patienter med underliggande sjukdom som hjärtlungsjukdom eller sänkt immunförsvar. Men i Kina har även yngre läkare och annan sjukvårdspersonal blivit svårt sjuka, några har till och med avlidit. Detta anges vara orsakat av exponering för höga doser av virus, brist på tillräcklig skyddsutrustning och att personalen har varit utmattad av hög arbetsbelastning under lång tid.

Det som måste göras nu är bland annat:

• Ta bort anställningsstopp på sjukhusen.
• Locka tillbaka all den personal som under lång tid valt bort regionerna som arbetsgivare. Framförallt dem med intensivvårdskompetens.
• Se till att äldre läkare som avskedats återanställs, och förstås skyddas mot infektion, men kan fortsätta bidra med sin kompetens och med handledning av yngre kollegor.
• Se till att läkare och annan sjukvårdspersonal får gå hem med full lön vid risk för smitta.
• Inga sjukintyg ska behöva utfärdas mellan dag sju och fjorton. Fortsatt sjukskrivning efter de första sju dagarna kan göras upp med berörd chef.
• Se till att skyddsutrustning finns och att regioner fördelar tillgången lika över landet. Utrustning som finns ska fördelas solidariskt efter behov.
• Inga förkylda patienter på akuten eller i primärvården. Ställ in drop-in mottagningar i primärvården.
• Ställ in alla operationer och behandlingar, som utifrån medicinsk bedömning kan vänta. Det handlar om att dels skydda dessa patienter från smitta på sjukhuset, dels motverka överbelastning av personal och befintliga vårdplatser. Effekten blir också att man har större möjlighet att både låta personal gå hem för egen karantän och klara personalbehovet vid stängning av skolor och andra inrättningar, då sjukvårdspersonal måste ta hand om egen familj i större utsträckning.
• Planera framåt hur man ska kunna hantera den puckel av patienter som nu kommer att tvingas vänta på vård, och där många också kan bli sämre under väntetiden.
• Anställ AT- och ST-läkare, och andra utbildningstjänster för olika personalkategorier. Dessa kommer att behövas i stor mängd när vården återgår från kris och beredskapsläge och vi ska komma ikapp med vanlig vård.
• Se till att lockoutade studenter inte drabbas av studielånskris.
• Premiera den personal som nu arbetar i den här situationen med ordentlig löneutveckling, kanske extra semesterdagar eller andra förmåner.

Dessa åtgärder behöver alltså skapas för att vi i Sverige ska kunna arbeta effektivt och bekämpa virusets framfart. Dessutom ger det en god grund att stå på när belastningen så småningom återgår till det normala, eftersom vårdplatsbristen och sjukvårdspersonalens arbetsmiljö länge har varit områden i behov av åtgärder.

Källa: Dagens medicin.

Karin Båtelson, ordförande för sjukhusläkarna